Nu ni :d
Tänkte skriva lite om hästarna jag red innan jag fick en egen ponny.
Vissa kanske redan läst det ?
Namn: Olga
Mankhöjd: d-ponny om jag kommer ihåg rätt
Ras: Connemara
Jag fick börja rida henne tillsammans med en kompis. Hon hade henne 3 dagar i veckan och jag henne 3 dagar.
Sen stod hon en dag. Min kompis hade haft henne ett tag innan. Ganska länge. Olga var en riktigt underbar läromästare. Snällare ponny finns inte . Hon var över 20 år då. Hon var min första medryttarponny typ.
Jag var så stolt att jag fick rida henne. Kommer ihåg när jag hade med henne till ridskolan en gång. Jag red runt med ett leende hela lektion. Jag lärde mig faktist göra skänkelvikningar på henne med min kompis hjälp (y).
Tyvärr efter bara någon månade säger ägaren att hon ska sälja henne.
Vi hade tankar att vi skulle köpa henne och så skulle jag och min kompis dela henne.
Men det skulle inte funka och min mamma ville inte.
Så hon åkte sen <3
Namn: Scott
Mankhöjd: ca 160 cm
Ras: Varmblod antar jag
Jag började rida honom innan vintern kom. Han var jätte konstig tyckte jag. Men jag red honom i ett år ungefär.
Vi hade verkligen våra stunder. Jag hatade honom mest i världen mesta tiden.
Grinade flera gånger när jag red. Han visade verkligen att han kunde vara en fin trav häst
l
l
v
Jag fick hjälp av ägaren hur jag skulle rida honom. Det var hon som hade ridigt in honom.
Han var inte inriden som vanligt precis. Jag hade med honom på min ridlektion på ridskolan en gång.
Det slutade med att jag grinade. Nu när man ser bilder på han var han väldigt fin häst.
Han hade verkligen fin brun färg.
Vi hade haft stora problem med att få in honom i hagen till exempel.
Han blev mycket lugnare när han fick komma ut på sommarbete.
Nu har vi kommit på varför. Han fick typ en hink med mat innan och på sommarbetet fick han bara lite havre.
Han var så himla fin när han stod där. Vi hade fortfarande våra stunder men allt blev så mycket bättre.
Vi hoppade i hagen flera gånger och tyckte det var riktigt kul. Även fast det inte gick att få han i galopp fram till hindret. Sånt är livet. Vi åkte i alla fall på "hopptävling" på klubben. Vi hoppade 40 och 50 cm. Och blev felfria i båda klassera jag var verkligen asglad.
Hösten kom och han gick tillbaka till vinterstället. Fick massor av mat igen... Jag red honom bara 3 eller 4 gånger i veckan så han fick aldrig av med all energi. Han stegrade och sparkade mig i ryggen en gång när vi skulle hämta honom i hagen tex. Han bakade ner i diken och värgade gå framåt i bland. Jag gav upp tillslut. Så vi slutade rida honom. Vi ville inte ta någon risk.
Det var två av dom hästarna den tredje ska minsann få ett eget inlägg <3
Kommentarer
Trackback
